Instruktionsbok

Istället för att sitta och obsessa och fantisera ihop annledningar till att min höggraida vän P inte svarar i telefonen när jag ringer så tänkte jag lägga min energi på att sammanställa en liten instruktionsbok för alla som på något sätt befinner sig i min eller säkert många andra ofrivilligt barnlösas omgivning...

När man berättar om sin situation eller något som berör den vill man (eller åtminstonde jag) INTE jag mötas av * det gör bara att jag vill ta fram boxhandskarna och ge personen i fråga en omgång!

Jag vill inte heller höra hur jobbigt du tycker att det är och att du försår hur det känns för ni har faktiskt oxå försökt i tre månader utan att lyckas (kom igen om fyra år, då ska jag lyssna).

Man behöver inte heller låtsas att man förstår, man behöver bara lyssna för oftast vill man bara prata av sig och ventilera alla de 10 000 tankar som virvlar runt i huvudet.

Tinselflickan har skrivit många bra saker här, här och här som jag tar mig friheten att vidareförmedla.

Man vill inte heller få råd i stil med har du testat att stå på huvudet efter sex? har du provat med hostmedecin? Ni borde åka på semester, slappna av och ha sex som kaniner på stranden... Tro mig vid det här laget har man provat både det ena och det anndra, även vissa saker man säkert inte vill berätta om.

Och sist men defenetivt inte minst man vill inte höra solskenshistorier om folk som köpte hund, sommarstuga eller hamster och sedan VIPS! så var det gravida... det är själklart jätteroligt för dem men jag vill inte höra!

Och till er som ens tänker tanken på att föreslå att man ska adoptera för då blir man säkert graid kan ju läsa den här texten först som Piri har skrivit.

Hoppas att ni inte tycker att jag varit allt för utan att ni förstår vad jag försöker förmedla.


*ledsna hundvalpsögon