Pestmorgon!

Som om den pestiga gårdagen inte var nog så bestämde sig den här dagen för att bli värre...

Jag och maken hade bestämt att vi skulle åka med tåget som gick 7.05 så vi ställde klockan på 6.00. Maken väcker mig med en puss och säger att jag kommer att bli en jättebra mamma vilket är en underbar start på dagen.

När jag börjar vakna till så slår det mig att när öppnar skolans biblioteket egentligen? en snabb koll på KI's hemsida visar att de öppnar 9.00, samtidigt som mitt seminarium börjar. Jag bestämmer mig för att sova en stund till och ta tåget som går 7.25 istället. Jag kryper ner i sängen och ligger och halvslummrar och lystnar på maken som håller på och gör sig iordning.

sedan helt plötsligt så kommer maken farande och har problem med sitt öra, det visar sig att han har varit lite för brutal med en tops och har förorsakat sig själv dövhet på ena örat och detta ska åtgärdas omedelbart! Klockan är nu strax inna 7. Jag får snällt kliva upp och hjälpa maken med hans öra och göra frukost eftersom han måste ligga still under öronbehandlingen.

När jag har gjort frukost och klätt på mig och hjälpt maken att skölja ur örat utan resultat. och tagit på mig skorna och står med frukosten i handen, beredd att gå till tåget med 3 minuters marginal så är maken inte i hallen. Jag undrar vart han har tagit vägen och då ska han fixa med något innan vi ska iväg... Jag undrar om han inte kan fixa det på tåget? Men det går inte för det var inte det han hade tänkt sig och dessutom blir det för stressigt så han tänkte ta det senare tåget som går 8.05 istället.

Jag är nu så stressad och frustrerad att jag börjar gråta och fräser åt maken att jag faktiskt hade behövt den där halvtimmen i skolan för att förbereda mig för mitt seminarium. Han tycket att jag kan utnyttja halvtimmen fram till 8.05 för att förbereda mig. Jag fräser ännu en gång åt honom och upplyser honom om att jag är för upprörd! Innan klockan är 8.00 har jag hunnit med två gråtattacker.

Vi lyckas åtminstonde hinna med 8.05 tåget och få sittplatser trotts att det var hur mycket folk som helst som skulle med tåget. Däremot så kommer jag på när tåget rullar iväg att jag inte har visat mitt tim-kort för automaten. Varför blir jag inte förvånad? Som tur är hinner konduktören alldrig kolla våra "biljetter" så jag klarade mig undan en dyr ombordköpt biljett.

När jag kommer fram till skolan så sitter jag naturligtvis i fel ände av tåget och får gå hela plattformen bort till anndra änden. (ingen stor grej men med allt annat som hänt så var det grymt irriterande).

Väl framme i klassrummet så hinner jag lagom komma in och sätta mig så ringer mobilen, det är målaren som skulle komma och måla våra fönster en anndra gång som har varit inne i lägenheten och sett att vi inte har tagit ner gardinerna (det glömdes bort i den allmänna villervallan på morgonen) och han vill inte göra det för han har haft sönder saker för folk tidigare så han skulle återkomma imorgon istället.

Resten av skoldagen artade sig som tur var bättre, jag lyckades klara mig igenom litteraturseminariet bara med hjälp av sammanfattningen som jag fick av G igår.

PUST! bara en skoldag kvar! Ska försöka skärpa mig till nästa och sista bokseminariet på onsdag nästa vecka.