Hormonellt frispel

Den senaste veckan har jag ägnat åt att "boa" i köket. Jag har städat skafferiet och kastat 75% av inehållet där som visade sig ha gått ut någongång 2004, rensat skåp och rumstrerat om rent allmänt.

Idag har jag bytt gardin och stolsdynor och skulle försöka torka av skåpluckorna, de övre gick bra men de undre var inte lika lätta*. Efter en stund inser jag mina begränsningar och att jag bara kommer att bli utmattad och svimfärdig av att försöka.

Jag går och pratar med maken på MSN och frågar lite försynt om det är OK att jag skriver en liten lapp på sådant som jag inte klarar av att göra och så får han göra det istället? Maken som ibland skojar om att jag är ett riktigt litet huskors tycker att min fråga låter jätterolig och svarar: "du skulle må då" följt av en blinkande smileygubbe. Varpå jag känner mig oerhört förorättad och sårad och gråter otröstligt i närmare 45 minuter och förebrår honom för att vara grymt elak... att han direkt efter det "elaka svaret" skriver att han självklart ska hjälpa mig spelar ingen roll! Hela världen är orättvis och det är synd om mig! Jag känner mig som en besvärlig badboll med ben som inte klarar av någonting.

Och tro absolut inte att det är så att han inte hjälper mig för det gör han! lägenheten ser ut som ett bombnedslag just nu för att jag har flyttat ut alla saker som inte "får" vara i köket längre i vardagsrummet men har inte fått tag på kartonger att stuva undan dem i ännu och så emmelanåt så kommer jag farande och vill att han ska göra någonting NU eller helst för fem minuter sedan så att jag kan fortsätta mitt röjande och oftast så släpper han det han har för händerna och gör det.

När jag efter en stund pratat med maken i telefonen (och självklart tvingat honom att be om ursäkt) och gråtit en skvätt till för att jag känner mig som ett dumt hormonmonster så lyckas jag vila en stund och lugna ner mig.

Stackars maken har verkligen en ängels tålamod när jag sätter igång!

*Jag kan inte stå på knä efter för många vurpor på rolerblades och det är inte snällt mot foglossningen att sitta på huk. Mitt låga blodtryck hjälper inte heller direkt.