Sidor

tisdag 19 juni 2007

Tasskig?

Tidigare ikväll åkte jag iväg för att hämta banankartoner till flytten. När jag åkte var sonen mätt men trött och lite kinkig, jag tycker att det är jobbigt att lämna honom när han är ledsen men tänker att han är med sin pappa så det är ju lugnt.

När jag kommer hem 20 minuter senare är han näst intill hysterisk och jag får veta av pappan att han har gråtit hela tiden jag varit borta.

Jag tar sonen och det tar inte ens en halv minut innan han är tyst... Är det tasskigt av mig?? Borde jag låta honom vara kvar hos pappan även om det betyder att han gråter sig utmattad?

Är jag egoistisk som tar honom bara för att jag tycker att det är jobbigt när han är så ledsen?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Ni borde prata om det. Tar du honom för ofta när han gråter kommer pappan aldrig att kunna trösta sonen. Självklart ska du inte låta sonen vara hysterisk, men ju mer du tar hand om desto mindre roll kommer pappan att få och du kommer att tycka att det är jobbigt att vara iväg.

Hoppas det löser sig.

Anonym sa...

Under vissa utvecklingsperioder kommer sonen att föredra dig. Och jag tycker du ska låta honom bejaka det och ta honom när han vill det.

Andra perioder kommer han att föredra pappa. Jag tror inte ett dugg på att pappan får en mindre roll bara för att du tar honom när han gråter. Han är ju fortfarande ett amningsbarn.

Så har det varit för min son, fram för allt när han var liten, att han föredrog mig. Men nu är han fyra år och är precis lika trygg och omhändertagen av pappa.

En Södertäljebos Liv II sa...

Vi försöker dela upp det här, nu har vi ju sån tur att Nicke fått vara med oss varje dag sen 25/5 så Melvin är ju så van vid honom också, fast ibland duger bara jag och det är när han är snuttig, det är ju inte mycket Nicke kan hjälpa till med.

Camillas lockar sa...

Nej. Du är inte egotrippad som tar honom när han är ledsen. Dock kan det vara bra om det inte blir en vana, att han vet att han får sin "vilja igenom" om han skriker efter dig. För DIN skull också. Det är ju en avlastning att ens barn är hos pappa :-) Snacka strategi och var konsekventa så ska du se att lillkillen fattar supersnabbt sen!

Anonym sa...

Det jag (högst upp) ville säga var det som "Camillas lockar" sa. Men det behövdes väll en kvinna för att uttrycka det på rätt vis...

Kattmamman (a.k.a. Bridz) sa...

Nej du är inte taskig!

Om han gråter hysteriskt och du är den enda som kan trösta honom så ska du så klart göra det.

Så klart måste han och pappa kunna vara tillsammans, men om han förknippar pappa med ångest har de inga bra förutsättningar.

Mycket bättre att Linus får vara hos sin pappa när han mår bra och är glad, då kommer han att förknippa pappa med något trevligt, och det trevliga kan även i förlängningen trösta. (tror jag)