Sidor

måndag 2 juni 2008

Nattliga maror

Jag har aldrigproblem med att somna eller sova och de få gånger jag har det är det någonting som verkligen inte stämmer i mitt liv.

Den senaste veckan har jag haft svårt att varva ner på kvällarna och kommer sällan i säng före tolv på natten, sedan somnar jag förvissa men jag sover illa och är fortfarande jättetrött på morgonen fast Linus är snäll och sover till klockan åtta.

Igår kväll när jag låg i sängen slog det mig vad det är som är fel. Jag har en hemtenta som måste lämnas in nu innan sommaren. Jag har lyckats förtränga och glömma den fram till nu. Men nu går det verkligen inte längre jag måste fixa den!

Med denna tenta följer även hela min framtid (lite mellodramatiskt uttryckt). Den tentan är första steget tillbaka till mina studier.

(Jag trodde att jag skulle må bättre av att skriva det här inlägget men det ger mig andnöd och ont i magen)

Studier på minst två år till med hösten inräknad för resttentaskrivning, det är inte så lång tid. Men Jag vill ha ett syskon till Linus innan det har gått två år, vilket innebär att det blir ytterligare ett studieuppehåll på minst ett år beroende på när barnet föds och om maken kan vara hemma. Vilket han inte kunnat nu. Så i min planering utgår jag ifrån att jag tar hela föräldraledigheten nästa gång oxå. Vilket innebär att det kommer att ta någonstans mellan 3,5 och 5 år innan jag är färdig med min utbildning och har en inkomst. Men jag skulle ju faktiskt inte vara äldre än 37 vilket ju känns bättre för i mitt panikslagna tankevirrvarr i natt var jag 40+ innan jag skulle vara färdig vilket skulle inebära att jag har pluggat på högskolan i 16 år tillochfrån.

Upprepar mitt studiemoto för mig själv; det viktiga är inte hur man tar sig i mål utan att man tar sig i mål.

Så, nu känns det mycket bättre. Nu kan jag andas igen. En stund i alla fall.

Jag förstår inte varför hela den här framtidsplaneringen har gått i baklås hos mig. Jag brukar kunna ta saker som de kommer och inte oroa mig men nu går det bara inte.

2 kommentarer:

Fröken Isakson sa...

Hej gumman, det kommer gå kanon. ALlt kommer lösa sig till slut. Gör nu den där tentan och se vad som händer sen. Som du skrev, huvudsaken att ta sig i mål. Och som de säger...bättre sent den aldrig ;). Kram

sara sa...

Klart att det kommer att ordna sig. Du vet katter landar alltid på fötterna. Håller med föregånde talare om att börja nu med tentan och sen en sak i sänder.
Finns för fika!
Kram