Lycklig kille

För tre år sedan hade jag precis kommit upp till bb från förlossningen och maken hade blivit hemskickad eftersom det var fullt och vi fick vårat andra barn så fick han inte sova kvar. Jag satt på sängkanten och försökte smälta vad som hade hänt, han var här nu och bråttom hade han haft. Han sov i sin lila plastbalja.

Idag fyller han tre och han har haft en toppendag det är jag säker på. Efter en smärre brottningsmatch så var alla ytterkläder på och vi kom iväg till dagis, där var det totalt manfall på avdelningen 11 av 15 barn var sjuka så till Lukas stora lycka skulle han, två fröknar och två dagiskompisar åka BUSS till biblioteket. Förstår ni vilken lycka?!

Efter dagis har vi kalasat på glass och öppnat paket, en flambingu* film och ett nytt tåg med fjärrkontroll till briotågbanan.

En lång stund efter att jag har lagt honom hör jag honom sitta och läsa högt för sig själv och när klockan närmar sig 22 och han fortfarande sitter och tjattrar går jag för att titta till honom och hittar honom i mörkret med hela sängen full med böcker... Jag plockar bort alla böcker och tar upp honom i famnen, han luktar kex och vanilj.
-ska inte du sova?
- ne eh (ruskar på hvudet)
- har du haft en så bra födelsedag att du inte vill sova?
- ummm (nickar)

jag bäddar ner honom igen och till slut somnar han.

Älskade unge grattis på treårsdagen!




*pingvinerna från madagaskar

Note to self

Försöka aldrig någonsin att använda någonting som ens kan påminna om fem minuters medtoden på Lukas för även om du går in till honom med 30 sekunders mellanrum så är han inom fem minuter så arg att han kräks.

När raketbebisen kom till världen

Jag tänkte att jag skulle berätta sagan om när raketbebisen kom till världen.

På morgonen vid 10-tiden var jag och Linus förbi MVC för att lämna urinprova och efter det gick vi ner på stan för att uträtta några småärenden. När vi kom hem igen hade jag ganska ordentliga samandragningar men reflekterade inte så mycket över det föräns jag insåg att jag var tvungen att andas mig igenom dem. Bestämde mig då för att ringa hem maken för säkerhetsskull. Jag fixade lunch till mig och Linus och vi åt i väntan på att maken skulle komma hem.

Maken kom hem vid 14-tiden.

Vid 15-tiden börjar samandragningarna att kännas ganska ordentligt men jag är fortfarande övetygad om att det kommer att ta tid, det gjorde det ju med Linus... Jag ringer iallafall förlossningen och berättar hur läget ligger till och de säger att det är ganska fullt så det är bra om jag kan vara hemma så länge som möjligt men att jag är välkommen när jag känner att jag inte víll vara hemma längre.

Mina småsyskon kommer förbi och hämtar upp Linus för att ta med honom på bio.

Vid 16-tiden känner jag att jag åtminstonde vill åka in till förlossningen för kontroll och vi packar ihop det vi ska ha med oss och går till bilen precis innan jag kliver ut genom dörren hemma känns det som att jag får en krystvärk men jag tänker att det måste vara inbillning.

På väg till sjukhuset råkar vi ut för två(!) stopp pga att tåg ska passera, maken börjar nu bli lätt stressad men jag försäkrar att det är lugnt det kommer att ta lång tid det här. När vi kommer fram till sjukhuset släpper maken av mig vid huvudentren och åker och parkerar bilen. Jag står och pustar vid en stor blomkruka och några förbipaserande tittat undrande på mig. Lyckas ta mig in och sätta mig på en bänk innan för dörrarna tills maken kommer tillbaka.

Vi kommer upp till förlossningen och ringer på klockan och blir strax insläppta. En barnmorska möter oss och tittar forskande på mig och frågar sedan känns det som om du har krystvärkar? Jag svarar att ja, det gör banne mig det... Hon frågar om jag klarar att gå själv in till förlossningsrummet men väntar inte på att jag ska svara utan får tag på en brits runt hörnet som hon själper ner mig på och sedan bär det iväg i korridoren och in på ett rum. Jag blir snabbt överlyft på ett förlossningsbord och omklädd i sjukhusskjorta. klockan är nu 16.40 och jag är öppen 7 centimeter. Barnmorskan läser igenom mitt förlossningsbrev och ska sedan kolla om det har hänt något mer, då är klockan 16.50 ochjag får en värk och vattnet går rakt över hennes skor! Sedan går det fort, jag ser barnmoskan springa mot dörren och hammra på larmknappen för att få in en undersköterska sedan frågar hon mig om jag hänger med i vad som händer och jag svara ja. 16.55 får jag krystvärkar och 16.57 kommer Lukas utfarande. Barnmorskan hade svårt att hålla sig för skratt för hon fick fånga honom som en amerikansk fotboll när han kom ut. Han kom som en raket sade hon. Därav namnet raketbebisen

Och idag fyller världens bästa Lukas ett år!

Underbara barn

Igår tog jag och Lukas tåget till stockholm för att möta upp G och lilla E, vi skulle besöka underbara barn mässan. Jag har velat åka i flera år men har inte kommit iväg av olika anledningar men i år skulle det bli av.

Vi kom dit, gick en sväng och fick en goodiebag ifrån loppi.se sedan skulle vi pausa för lunch. För att här göra en lång historia kort så ramlade Lukas baklänges ner från en stol och fick en jättebula i bakhuvudet, blev blek, kallsvettig och slö. Jag blev orolig så jag tog med honom och pratade med ambulansföraren som stod och visade upp en ambulans på mässan och han ringde dit kollegorna med en ny ambulans som tyckte att en läkare skulle titta på honom så mitt och Lukas mässbesök slutade där och vi fick istället tillbringa eftermiddagen på Astrid Lindgrens barnsjukhus med att någon en gång i halvtimmern kom in och petadet på honom för att se om han reagerade. Efter några timmar blev vi utsläppta och kunde ta oss hem.

Men slutet gott allting gott, han klarade sig undan med en jättebula i bakhuvudet och verkar inte ha fått några andra men.

Jag däremot var som en urbenad fisk hela kvällen igår och gjorde inte många knop när vi väl kom hem igen.

BVC-besök

Idag har vi varit på 8 månaders besiktining på BVC och det gick galant! Tjockisen har har gått upp 1,1 kilo sedan sist och väger nu 7 880 gram vilket innebär att han har klättrat en halv viktkurva och nu bara är en halv ifrån sig egen födelsekurva. Han har vuxit 3 cm på längden också och är 68 cm lång.

Strålande resultat alltså =)



Boel-testet däremot gick inget vidare eftersom Lukas är rätt snorig nu och lite svullen i öronen så vi fick en ny tid längre fram för att göra om det.

Lukas och vikten

Lukas växer och frodas och börjar nästan bli lite rund (åtminstonde för att vara en av mina spinkbebisar) vid sistar BVC-besöket i förra veckan hade han gått upp 470 gram på två veckor och väger nu 5070 gram detta inebär att han har klättrat en halv viktkurva sedan senast och det är ju jättebra.

Tyst...

Det har varit tyst här länge nu, bortsett från något enstaka foto och tävlingsinlägg.

Det är mycket som har strulat, och en sak som har strulat RIKTIGT ORDENTLIGT och jag är för paranoid för att blogga om det, kanske senare när allting har löst sig att jag vågar berätta om det.

För utom det kvarvarande jättestrulet så flyter livet på bra, Lukas käkar och ökar i vikt (och växer). Linus gillar att vara storebror och är väldigt mån om sin lillebror.

Jag har hunnit bli I fåne (I-phone ägare och tvärfrälst!!!) Pinsamt men sant... Jag har tillochmed lurat på min shoppingkumpan Linda en =)

Det var nog allt för tillfället, på eterseende...

BVC-besök

Idag har vi varit till BVC på 3-års kontroll och för att väga och mäta Lukas.

Linus skötte sig exemplariskt och gick med på allting som BVC-sköterskan ville att han skulle göra fastän han absolut inte skulle bli varken vägd eller mätt när jag frågade på vägen dit =) Hon hörde honom även hosta och lovade att prata med en läkare som kunde skriva ut lite hostmedecin åt honom. TACK för det!

Lukas har gått upp nästan 150 gram sedan förra veckan och vuxit nästan två centimeter på längden samt ökar huvudomfånget med en centimeter så nu kanske jag kan börja andas ut.

Utskrivna!

Idag blev vi utskrivna från barnavdelningen, Lukas har gått upp 30 gram sedan i söndags och det är tydligen godkännt så nu återgår vi till att väga på BVC och hoppas att han fortsätter att öka i vikt.

Jag ska fortsätta att ge tillägg efter varje amning så länge han vill ha det, förhoppningsvis ska min mjölkmängd öka så att han inte behöver tillägg.

Fortsatt permison

Lukas har varit tillbaka till barnavdelningen för vägning idag och det såg bra ut så vi får fortsätta ha permision till på tisdag då vi ska tillbaka igen.

Heldag på barnkliniken

Igår ringde de inte tillbaka föräns strax innan lunch och då var väntrummet fullt av hostande barn så de tycket att vi skulle komma direkt på morgonen idag istället.

Jag och Lukas har tillbringat hela dagen på barnkliniken idag. Det har vägts och mätits, klämts och känts en massa på Lukas sedan konstaterade den förbryllade underläkaren att han skulle konsultera en överläkare och när det var gjort så ville de egentligen lägga in oss för observation och väga Lukas före och efter varje matning för att se hur mycket han får i sig. Men eftersom det går både magsjuka och  hosta (krupp, RS?) på avdelningen så ville de inte riskera att han blir smittad av något sådant så vi fick åka hem och ska nu ge ersättning efter varje amning och sedan komma tillbaka på fredag och väga igen för att se om han har ökat något annars lär vi bli inlagda då för utredning.

Fortsättning följer...

Lättviktare

Lukas går inte upp i vikt som han ska, de senaste tre veckorna har han inte gått upp mer än 80 gram i vikt sammnlagt varav den senaste veckan inte alls så nu sitter jag och väntar på att barnkliniken ska ringa tillbaka för att ge oss en tid för att reda ut varför han inte går upp i vikt. (order ifrån BVC igår)

I övrigt verkar nästan alla jag känner med småbarn vara på sjukhuset eller på väg dit så jag kanske ska starta en tråd på familjeliv för  oss som träffas i kafeterian på mälarsjukhuset =)

Jaja, fortsättning följer...

Tack!

Till att börja med vill jag tacka för alla grattis och snälla komentarer. Tack tack!

Jag tror hela tiden att jag ska få en stund över att sätta mig ner och blogga men dagarna går och Lukas har redan hunnit bli 13 dagar gammal och vi har varit hemma från BB i 1 1/2 vecka.

Allting fungerar bra, Lukas sover messt hela tiden och Linus verkar ta det hela med att ha fått en lillebror med ro. Han trotsar lite extra mycket när det blir för mycket fokus på lillebror men det är oxå allt.

Lite bättre bilder

Jag vet att det är flera som väntar på att jag ska lägga ut bättre bilder på lillebror/raketbebisen (som egentligen heter Lukas) än den suddiga bilden som jag sickade in med mobilen så här kommer några, håll till godo.