Det kollas igenom goodiebags och dricks bubbel
lördag 27 augusti 2011
På bussen
Så! Nu sitter jag och Lindorna på bussen på väg till båten efter att ha packat lite saker i min för ändamålet obscent stora resväska : )
Självklart bloggas det vilt på iphonerna ; )
fredag 26 augusti 2011
tisdag 14 juni 2011
Note to self
Försöka aldrig någonsin att använda någonting som ens kan påminna om fem minuters medtoden på Lukas för även om du går in till honom med 30 sekunders mellanrum så är han inom fem minuter så arg att han kräks.
söndag 12 juni 2011
Vetenskapligt bevisat
Läste i nummer sju av vi föräldrar att det nu är vetenskapligt bevisat att det varken hjälper eller stjälper att vara stressad vid en IVF eller annan fertilitetsbehandling. Det borde ju även betyda att det är bevisat att det inte hjälper att slappna aaaaaav för att bli gravid på vanlig väg heller.
.
.
lördag 14 maj 2011
Linus kommenterarar mellodifestivalen
Moldaviens bidrag
Jag kommer direkt att tänka på trolltyg i tomteskogen och tydligen tänker Linus också på tomtar för hans kommentar om tjejen på enhjuling var - cool mammatomte!!!
torsdag 24 mars 2011
Nestle Frutti buzz
Jusst nu buzzar vi Nestle Frutti frukt smothies och de har tagits emot med jubel från familjens minsting och hans små kompisar. Även storebror har testat och godkänt.
Om du vill läsa mer om vad det innebär att vara en buzzador eller är sugen på att bli en själv så kan du klicka på de understrukna orden.
Om du vill läsa mer om vad det innebär att vara en buzzador eller är sugen på att bli en själv så kan du klicka på de understrukna orden.
söndag 6 februari 2011
lördag 5 februari 2011
När raketbebisen kom till världen
Jag tänkte att jag skulle berätta sagan om när raketbebisen kom till världen.
På morgonen vid 10-tiden var jag och Linus förbi MVC för att lämna urinprova och efter det gick vi ner på stan för att uträtta några småärenden. När vi kom hem igen hade jag ganska ordentliga samandragningar men reflekterade inte så mycket över det föräns jag insåg att jag var tvungen att andas mig igenom dem. Bestämde mig då för att ringa hem maken för säkerhetsskull. Jag fixade lunch till mig och Linus och vi åt i väntan på att maken skulle komma hem.
Maken kom hem vid 14-tiden.
Vid 15-tiden börjar samandragningarna att kännas ganska ordentligt men jag är fortfarande övetygad om att det kommer att ta tid, det gjorde det ju med Linus... Jag ringer iallafall förlossningen och berättar hur läget ligger till och de säger att det är ganska fullt så det är bra om jag kan vara hemma så länge som möjligt men att jag är välkommen när jag känner att jag inte víll vara hemma längre.
Mina småsyskon kommer förbi och hämtar upp Linus för att ta med honom på bio.
Vid 16-tiden känner jag att jag åtminstonde vill åka in till förlossningen för kontroll och vi packar ihop det vi ska ha med oss och går till bilen precis innan jag kliver ut genom dörren hemma känns det som att jag får en krystvärk men jag tänker att det måste vara inbillning.
På väg till sjukhuset råkar vi ut för två(!) stopp pga att tåg ska passera, maken börjar nu bli lätt stressad men jag försäkrar att det är lugnt det kommer att ta lång tid det här. När vi kommer fram till sjukhuset släpper maken av mig vid huvudentren och åker och parkerar bilen. Jag står och pustar vid en stor blomkruka och några förbipaserande tittat undrande på mig. Lyckas ta mig in och sätta mig på en bänk innan för dörrarna tills maken kommer tillbaka.
Vi kommer upp till förlossningen och ringer på klockan och blir strax insläppta. En barnmorska möter oss och tittar forskande på mig och frågar sedan känns det som om du har krystvärkar? Jag svarar att ja, det gör banne mig det... Hon frågar om jag klarar att gå själv in till förlossningsrummet men väntar inte på att jag ska svara utan får tag på en brits runt hörnet som hon själper ner mig på och sedan bär det iväg i korridoren och in på ett rum. Jag blir snabbt överlyft på ett förlossningsbord och omklädd i sjukhusskjorta. klockan är nu 16.40 och jag är öppen 7 centimeter. Barnmorskan läser igenom mitt förlossningsbrev och ska sedan kolla om det har hänt något mer, då är klockan 16.50 ochjag får en värk och vattnet går rakt över hennes skor! Sedan går det fort, jag ser barnmoskan springa mot dörren och hammra på larmknappen för att få in en undersköterska sedan frågar hon mig om jag hänger med i vad som händer och jag svara ja. 16.55 får jag krystvärkar och 16.57 kommer Lukas utfarande. Barnmorskan hade svårt att hålla sig för skratt för hon fick fånga honom som en amerikansk fotboll när han kom ut. Han kom som en raket sade hon. Därav namnet raketbebisen
Och idag fyller världens bästa Lukas ett år!
På morgonen vid 10-tiden var jag och Linus förbi MVC för att lämna urinprova och efter det gick vi ner på stan för att uträtta några småärenden. När vi kom hem igen hade jag ganska ordentliga samandragningar men reflekterade inte så mycket över det föräns jag insåg att jag var tvungen att andas mig igenom dem. Bestämde mig då för att ringa hem maken för säkerhetsskull. Jag fixade lunch till mig och Linus och vi åt i väntan på att maken skulle komma hem.
Maken kom hem vid 14-tiden.
Vid 15-tiden börjar samandragningarna att kännas ganska ordentligt men jag är fortfarande övetygad om att det kommer att ta tid, det gjorde det ju med Linus... Jag ringer iallafall förlossningen och berättar hur läget ligger till och de säger att det är ganska fullt så det är bra om jag kan vara hemma så länge som möjligt men att jag är välkommen när jag känner att jag inte víll vara hemma längre.
Mina småsyskon kommer förbi och hämtar upp Linus för att ta med honom på bio.
Vid 16-tiden känner jag att jag åtminstonde vill åka in till förlossningen för kontroll och vi packar ihop det vi ska ha med oss och går till bilen precis innan jag kliver ut genom dörren hemma känns det som att jag får en krystvärk men jag tänker att det måste vara inbillning.
På väg till sjukhuset råkar vi ut för två(!) stopp pga att tåg ska passera, maken börjar nu bli lätt stressad men jag försäkrar att det är lugnt det kommer att ta lång tid det här. När vi kommer fram till sjukhuset släpper maken av mig vid huvudentren och åker och parkerar bilen. Jag står och pustar vid en stor blomkruka och några förbipaserande tittat undrande på mig. Lyckas ta mig in och sätta mig på en bänk innan för dörrarna tills maken kommer tillbaka.
Vi kommer upp till förlossningen och ringer på klockan och blir strax insläppta. En barnmorska möter oss och tittar forskande på mig och frågar sedan känns det som om du har krystvärkar? Jag svarar att ja, det gör banne mig det... Hon frågar om jag klarar att gå själv in till förlossningsrummet men väntar inte på att jag ska svara utan får tag på en brits runt hörnet som hon själper ner mig på och sedan bär det iväg i korridoren och in på ett rum. Jag blir snabbt överlyft på ett förlossningsbord och omklädd i sjukhusskjorta. klockan är nu 16.40 och jag är öppen 7 centimeter. Barnmorskan läser igenom mitt förlossningsbrev och ska sedan kolla om det har hänt något mer, då är klockan 16.50 ochjag får en värk och vattnet går rakt över hennes skor! Sedan går det fort, jag ser barnmoskan springa mot dörren och hammra på larmknappen för att få in en undersköterska sedan frågar hon mig om jag hänger med i vad som händer och jag svara ja. 16.55 får jag krystvärkar och 16.57 kommer Lukas utfarande. Barnmorskan hade svårt att hålla sig för skratt för hon fick fånga honom som en amerikansk fotboll när han kom ut. Han kom som en raket sade hon. Därav namnet raketbebisen
Och idag fyller världens bästa Lukas ett år!
torsdag 3 februari 2011
Linicin
Kära lusmotståndare!
Som ni vet sedan tidigare så är jag ju buzzador och jusst nu buzzar jag lusmedlet Linicin
Linicin finns dels som en förebyggande prevent spray som gör håret "osynligt" för lössen.
Om oturen varit framme och lössen redan bosatt sig i håret så finnas det dels en 10 minuters schampo kur samt en lite mildare 15 minuters kur som även kan avändas av gravida, ammande och barn från 6 månaders ålder.
Så nu vet ni vad ni ska göra om det härjar löss på förskolan eller skolan, Bra va?!
Som ni vet sedan tidigare så är jag ju buzzador och jusst nu buzzar jag lusmedlet Linicin
Linicin finns dels som en förebyggande prevent spray som gör håret "osynligt" för lössen.
Om oturen varit framme och lössen redan bosatt sig i håret så finnas det dels en 10 minuters schampo kur samt en lite mildare 15 minuters kur som även kan avändas av gravida, ammande och barn från 6 månaders ålder.
Så nu vet ni vad ni ska göra om det härjar löss på förskolan eller skolan, Bra va?!
onsdag 2 februari 2011
Det har sina fördelar att bo i stan
En stor gul maskin med gripklo håller på att plocka ner träd mellan husen ( mamman hoppas på att det är träden som kajjorna förstört ) Linus tycker att det hela är mycket spännande!
tisdag 23 november 2010
En sådan morgon
Vi vaknar alldeles för sent, jag är dödstrött och Linus är på uselt humör och surar medans jag byter blöja på och klär lukas. Medans jag försöker leta reda på och lirka på Linus kläder hittar Lukas en sladd att dra i och de små pillidutterna som sladden är fastspikad med i väggen far all världens väg.
Ner till köket, Linus tjatat om att han vill ha hostmedecin (honungsvatten) och jag ger honom en sked honung för det är egentligen den han är ute efter och jag tänker att det kan inte skada att höjja blodsockret lite. Honungen gör susen och jag lyckas få i båda killarna frukost men inser att jag själv inte kommer att hinna äta frukost. Linus tjatar om att han vill titta på TV
Lyckas klä på alla och när jag är på väg ut genom dörren inser jag att 1, jag har inte borstat håret 2, jag har fulglasögonen på mig* 3 jag har ingen BH på mig eftersom den inte låg vid sängen utan i fåtöljen eftersom den blev full med knäckebrödsmulor igår kväll när jag åt macka i urringad topp.
*Ett par riktigt gammla plastbågar som jag av gammal vana tar på mig på morgonen
Ner till köket, Linus tjatat om att han vill ha hostmedecin (honungsvatten) och jag ger honom en sked honung för det är egentligen den han är ute efter och jag tänker att det kan inte skada att höjja blodsockret lite. Honungen gör susen och jag lyckas få i båda killarna frukost men inser att jag själv inte kommer att hinna äta frukost. Linus tjatar om att han vill titta på TV
Lyckas klä på alla och när jag är på väg ut genom dörren inser jag att 1, jag har inte borstat håret 2, jag har fulglasögonen på mig* 3 jag har ingen BH på mig eftersom den inte låg vid sängen utan i fåtöljen eftersom den blev full med knäckebrödsmulor igår kväll när jag åt macka i urringad topp.
*Ett par riktigt gammla plastbågar som jag av gammal vana tar på mig på morgonen
onsdag 27 oktober 2010
Nya tag
Det senaste 1 1/2 året har varit tufft, det är mycket som har hänt
Jag har varit gravid vilket var både underbart och överjävligt. Underbart för att jag fick uppleva en graviditet igen och överjävlig för att jag mådde så fruktansvärt illa och för att det hände så mycket tråkiga saker runtomkring mig som gjorde att jag inte kunde hänge mig helt åt min bebislycka.
Jag har blivit tvåbarns mamma, något som jag för några år sedan inte trodde att jag skulle få uppleva.
Jag har inte blivit tvåbarns chockad även om jag väntade länge och väl på att den skulle slå till så har den än så länge uteblivit. Jag tycker väldigt sällan att det är jobbigare med två barn än ett.
Jag har blivit utesluten ur sammanhang som jag trodde att jag hade en självklar plats i, och även om jag kan gissa mig till anledningen och isåfall till viss del förstå den så har så klart gjort väldigt ont och gjort mig väldigt ledsen. Jag har blivit ignorerad gång på gång och suttit upp flera kvällar och funderat över vad jag gjort för fel för att förtjäna att behandlas så här. Jag har insett att jag inte är den enda som blivit utsatt för det här vilket på sätt och vis är en tröst.
Jag har sprungit i skyttetrafik till BVC och barnkliniken med Lukas för att han inte gått upp i vikt som han ska. Allt det har tack och lov löst sig nu och han börjar vara en riktigt knubbig och matglad liten kille. Nu återstår bara några återbesök till banklinikens sjukgymnast för att hålla koll på att hans huvudform fortsätter att gå åt rätt håll.
Jag har krigat med försäkringsbolaget för att Lukas skulle få en barnförsäkring efter att den som vi ansökte om när han var 11 dagar gammal "kom bort" och de inte ville försäkra honom alls när strulet med hans vikt uppdagades. Detta kan låta som en skitsak men sammantaget med allt annat som hände då så höll det på att knäcka mig och jag vågade inte blogga om det av rädsla för att någon som kunde påverka hans rätt till färsäkring skulle läsa och att det skulle "skada" ansökan. Kan verka ologiskt men min hjärna funkade inte direkt logiskt då...
Jag har åkt ambulans för första gången i mitt liv
Jag har gått i baklås och är konstant stressad och orolig. Kanske inte så konstigt med tanke på att varje gång jag lugnat ner mig har något nytt hänt...
När jag hamnar i sådan här obalans så börjar jag försaka mig själv och viker mig dubbel baklänges för att vara alla andra till lags istället vilket leder till att oavsett vilken situarion jag hamnar i så känns det som att vilket allternativ jag än väljer så väljer jag fel... Jag kan inte vinna.
Jag har nu bokat tid med en beteendevetare genom BVC och hoppas att hon kan hjälpa mig att hitta tillbaka till mitt lugna trygga rationella jag igen.
Jag har varit gravid vilket var både underbart och överjävligt. Underbart för att jag fick uppleva en graviditet igen och överjävlig för att jag mådde så fruktansvärt illa och för att det hände så mycket tråkiga saker runtomkring mig som gjorde att jag inte kunde hänge mig helt åt min bebislycka.
Jag har blivit tvåbarns mamma, något som jag för några år sedan inte trodde att jag skulle få uppleva.
Jag har inte blivit tvåbarns chockad även om jag väntade länge och väl på att den skulle slå till så har den än så länge uteblivit. Jag tycker väldigt sällan att det är jobbigare med två barn än ett.
Jag har blivit utesluten ur sammanhang som jag trodde att jag hade en självklar plats i, och även om jag kan gissa mig till anledningen och isåfall till viss del förstå den så har så klart gjort väldigt ont och gjort mig väldigt ledsen. Jag har blivit ignorerad gång på gång och suttit upp flera kvällar och funderat över vad jag gjort för fel för att förtjäna att behandlas så här. Jag har insett att jag inte är den enda som blivit utsatt för det här vilket på sätt och vis är en tröst.
Jag har sprungit i skyttetrafik till BVC och barnkliniken med Lukas för att han inte gått upp i vikt som han ska. Allt det har tack och lov löst sig nu och han börjar vara en riktigt knubbig och matglad liten kille. Nu återstår bara några återbesök till banklinikens sjukgymnast för att hålla koll på att hans huvudform fortsätter att gå åt rätt håll.
Jag har krigat med försäkringsbolaget för att Lukas skulle få en barnförsäkring efter att den som vi ansökte om när han var 11 dagar gammal "kom bort" och de inte ville försäkra honom alls när strulet med hans vikt uppdagades. Detta kan låta som en skitsak men sammantaget med allt annat som hände då så höll det på att knäcka mig och jag vågade inte blogga om det av rädsla för att någon som kunde påverka hans rätt till färsäkring skulle läsa och att det skulle "skada" ansökan. Kan verka ologiskt men min hjärna funkade inte direkt logiskt då...
Jag har åkt ambulans för första gången i mitt liv
Jag har gått i baklås och är konstant stressad och orolig. Kanske inte så konstigt med tanke på att varje gång jag lugnat ner mig har något nytt hänt...
När jag hamnar i sådan här obalans så börjar jag försaka mig själv och viker mig dubbel baklänges för att vara alla andra till lags istället vilket leder till att oavsett vilken situarion jag hamnar i så känns det som att vilket allternativ jag än väljer så väljer jag fel... Jag kan inte vinna.
Jag har nu bokat tid med en beteendevetare genom BVC och hoppas att hon kan hjälpa mig att hitta tillbaka till mitt lugna trygga rationella jag igen.
söndag 24 oktober 2010
måndag 11 oktober 2010
Borde sova
Jag borde egentligen gå och lägga mig jag vet det... Men det är så fantastiskt lugnt och skönt just nu. Alldeles tyst och stilla så jag måste nog sitta några minuter till och tanka tystnad fast jag kommer att få sota för det i morgon bitti när killarna vaknar tidigare än jag vill.
lördag 9 oktober 2010
Välling buzz
Just nu buzzar och testar vi godnatt mild havrevälling från Nestle' och Lukas är än så länge inte särskilt imponerad, jag tror att det beror på att den är tunnare än den vällingen som han är van vid. Men vi testar igen =)
Har ni testat den? Vad tyckte era barn om den isåfall??
Har ni testat den? Vad tyckte era barn om den isåfall??
fredag 8 oktober 2010
Underbara barn
Igår tog jag och Lukas tåget till stockholm för att möta upp G och lilla E, vi skulle besöka underbara barn mässan. Jag har velat åka i flera år men har inte kommit iväg av olika anledningar men i år skulle det bli av.
Vi kom dit, gick en sväng och fick en goodiebag ifrån loppi.se sedan skulle vi pausa för lunch. För att här göra en lång historia kort så ramlade Lukas baklänges ner från en stol och fick en jättebula i bakhuvudet, blev blek, kallsvettig och slö. Jag blev orolig så jag tog med honom och pratade med ambulansföraren som stod och visade upp en ambulans på mässan och han ringde dit kollegorna med en ny ambulans som tyckte att en läkare skulle titta på honom så mitt och Lukas mässbesök slutade där och vi fick istället tillbringa eftermiddagen på Astrid Lindgrens barnsjukhus med att någon en gång i halvtimmern kom in och petadet på honom för att se om han reagerade. Efter några timmar blev vi utsläppta och kunde ta oss hem.
Men slutet gott allting gott, han klarade sig undan med en jättebula i bakhuvudet och verkar inte ha fått några andra men.
Jag däremot var som en urbenad fisk hela kvällen igår och gjorde inte många knop när vi väl kom hem igen.
Vi kom dit, gick en sväng och fick en goodiebag ifrån loppi.se sedan skulle vi pausa för lunch. För att här göra en lång historia kort så ramlade Lukas baklänges ner från en stol och fick en jättebula i bakhuvudet, blev blek, kallsvettig och slö. Jag blev orolig så jag tog med honom och pratade med ambulansföraren som stod och visade upp en ambulans på mässan och han ringde dit kollegorna med en ny ambulans som tyckte att en läkare skulle titta på honom så mitt och Lukas mässbesök slutade där och vi fick istället tillbringa eftermiddagen på Astrid Lindgrens barnsjukhus med att någon en gång i halvtimmern kom in och petadet på honom för att se om han reagerade. Efter några timmar blev vi utsläppta och kunde ta oss hem.
Men slutet gott allting gott, han klarade sig undan med en jättebula i bakhuvudet och verkar inte ha fått några andra men.
Jag däremot var som en urbenad fisk hela kvällen igår och gjorde inte många knop när vi väl kom hem igen.
torsdag 7 oktober 2010
BVC-besök
Idag har vi varit på 8 månaders besiktining på BVC och det gick galant! Tjockisen har har gått upp 1,1 kilo sedan sist och väger nu 7 880 gram vilket innebär att han har klättrat en halv viktkurva och nu bara är en halv ifrån sig egen födelsekurva. Han har vuxit 3 cm på längden också och är 68 cm lång.
Strålande resultat alltså =)
Boel-testet däremot gick inget vidare eftersom Lukas är rätt snorig nu och lite svullen i öronen så vi fick en ny tid längre fram för att göra om det.
Strålande resultat alltså =)
Boel-testet däremot gick inget vidare eftersom Lukas är rätt snorig nu och lite svullen i öronen så vi fick en ny tid längre fram för att göra om det.
måndag 4 oktober 2010
Äntligen!
som Gert Fylking brukar ropa när de tillkännager nobellpristagaren i literatur.
Idag när jag var på ICA för att handla kanelbullar fick jag se DN:s löpsedel och jag höll på att börja gråta när jag såg att årets nobellpris i medecin kommer att gå till mannen som ligger bakom IVF.
Utan honom skulle inte jag vara mamma till världens undebaraste killar. TACK!
Idag när jag var på ICA för att handla kanelbullar fick jag se DN:s löpsedel och jag höll på att börja gråta när jag såg att årets nobellpris i medecin kommer att gå till mannen som ligger bakom IVF.
Utan honom skulle inte jag vara mamma till världens undebaraste killar. TACK!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)